Vad är våld mot barn?

Barn som befunnit sig i rummet bredvid och därmed inte sett men ändå hört våldet eller upplevt dess följder är även våldsutsatta. Många gånger kan det vara värre för barn att höra våld eftersom situationen blir svårare att tolka och den egna fantasin tar vid. Att bevittna sin förälder utsättas för fysiskt våld kan även upplevas lika skrämmande som att direkt utsättas.

Konsekvenser av våld

När barn upplever våld riskerar deras hälsa och utveckling att skadas allvarligt. Hemmiljön blir otrygg och skrämmande vilket kan leda till att utvecklingen stannar av då fokus för barnen inte längre ligger på att utforska och lära, utan i stället på överlevnad och att hantera rädslan. Föräldrar som utövar våld fungerar inte längre som en trygg och förutsägbar bas. Varken den skrämmande eller skrämda föräldern är närvarande för barn i stunden av våld. Barnen får sällan hjälp att reglera sin rädsla och oro och svårigheter att söka tröst och skydd hos sina omsorgspersoner uppstår. Barns behov av känslomässig omsorg blir kraftigt åsidosatt i familjer där våld förekommer. Detta riskerar att störa barns anknytningsmönster vilket kan leda till konsekvenser även längre fram i livet. Dessa konsekvenser kan yttra sig genom svårigheter i sociala relationer, bristande tillit och misstro till andra människor och sig själv samt risk att utveckla psykisk ohälsa och beteendestörningar.

Det är väl känt att våld mot barn medför akuta risker för skador och till och med död. Dessutom är misshandel och ett liv under hot om våld en stark stressfaktor som ökar risken för sämre skolresultat, lägre livskvalitet, psykisk sjukdom och självskadebeteende. Att uppleva våld under barndomen har starka samband med att i vuxen ålder utveckla beteende- problem, posttraumatisk stress, kriminalitet och ätstörningar.

Reaktioner och symtom

Precis som vuxna hittar också barn sitt eget försvar för att skydda sig från våld exempelvis genom att isolera sig. Andra reaktioner och symptom kan också vara:

• Svårt att koppla av
• Svårt att koncentrera sig
• Förhöjd vaksamhet
• Oro och rädsla
• Ångest
• Sömnsvårigheter
• Spänningar i kroppen
• Ont i mage, axlar och huvud
• Trötthet
• Aggressivitet och kontroll
• Snabba humörsvängningar och irritation
• Återhållsamhet i sociala kontakter
• Överdriven anpassning
• Begränsad förmåga att känna och uttrycka känslor
• Trauma och posttraumatisk stresssyndrom

Barn som inte får hjälp med att bearbeta trauma kan i förlängningen utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det innebär att barnet lever med känslan av att den otäcka händelsen fortfarande pågår. Barnen upplever intensivt fysiskt och psykiskt obehag av saker som påminner om själva traumat.  Barn som lider av PTSD kan ofta ses som svårhanterliga då hyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning och sänkt impulskontroll är vanlig.

Kontakta oss för råd och stöd

Personal är på plats och svarar i telefon mellan kl 8.30-16. Samtalsmottagningen är stängd röda dagar samt högtider som Midsommarafton, Julafton och Nyårsafton.

Telefon: 08-644 09 20