Vad är psykiskt våld?

Psykiskt våld består av en mängd olika former av kontroll- och makthandlingar som tillsammans utgör en grundförutsättning för alla andra typer av våld. I en relation präglad av psykiskt våld skapar förövaren med olika medel ett klimat där den utsatta personen i praktiken saknar handlingsutrymme. Våldet kan innebära allt från subtila handlingar till grova tortyrliknande kränkningar.

Genom att den våldsutövande personen växlar mellan våld och värme skapas ett sammanhang som är mycket förvirrande för den utsatta personen och ibland kan det psykiska våldet upplevas som abstrakt och svårt att identifiera. 

Subtila handlingar

Eftersom det psykiska våldet till stor del består av subtila handlingar kan det vara svårt att ringa in och konkretisera vad utsattheten egentligen består av. Exempelvis uttrycks kanske inga konkreta förbud, förövaren kan till och med uppmana sin partner att göra karriär eller ha ett socialt nätverk, men låter samtidigt genom mer eller mindre subtila handlingar partnern förstå att dessa kommer få konsekvenser. När den utsatta personen ifrågasätter och gör motstånd blir den inte bekräftad i sin upplevelse utan får till svar att den inbillat sig, är överkänslig eller rentav galen.

Makt och kontroll

Våldsutövaren kan också skapa ett känslomässigt beroende genom att hota med att dela intima bilder, genom dödshot, suicidhot eller hot om våld mot husdjuren, barnen eller andra närstående personer. I de fall det finns gemensamma barn använder de allra flesta våldsutövare barnen som ett maktmedel. Vi ser ofta ogrundade orosanmälningar, polisanmälningar eller långdragna vårdnadstvister som går ut på att utöva makt genom att ytterligare skrämma den våldsutsatta föräldern samt försvåra och sabotera samarbetet kring barnen. Kontaktytan kring barnen används vanligtvis som en möjlighet att fortsätta kränka och kontrollera den utsatta personen även långt efter att relationen är avslutad. Vanligt är att forum som till exempel samarbetssamtal används som ytterligare en arena för att utöva våld. Den våldsutövande föräldern kan också neka barnen kontakt med psykologer eller andra behandlare för att förhindra att barnen berättar om våldet för utomstående.

Att vara utsatt för psykiskt våld

Att leva med psykiskt våld innebär att röra sig på ett mentalt minfält – att ständigt anpassa sig, förhålla sig till stämningar, plötsligt ändrade spelregler och att alltid behöva väga sina ord och handlingar. En vanlig taktik går ut på så kallad dubbelbestraffning, det vill säga hur du än gör är det fel – det går inte att göra rätt. Våldet slår hårt mot självkänsla och självuppfattning. Våldsutövaren skuldbelägger den utsatta personen, förminskar och relativiserar våldshandlingarna och genom att alternera mellan våld och en mer tillåtande hållning skapas en förvirring för den som är utsatt. I takt med att våldet normaliseras gör isoleringen det svårare att se situationen i perspektiv och förstå de psykiska kränkningarna som vad de faktiskt är – våld.